Dvärgschnauzer

Historik:

Runt förra sekelskiftet uppträdde en schnauzerliknande dvärghund runt Frankfurt am Main under namnet strävhårig dvärgpinscher. Rasen var ursprungligen råttfångare och gårdshund och hemlandet är Tyskland. Under mer ordnade former anses rasen ha uppstått i slutet av 1800-talet genom korsning av små schnauzrar och dvärgpinscher.

Hundtyp:

Grupp 2; Schnauzer och pinscher, molosser och bergshundar samt sennenhundar

Användningsområde:

Rasen är främst en sällskapshund men fungerar som en bra allroundhund för den som är intresserad av att arbeta med den. Passar bra för hundsporterna agility, rallylydnad, sök och spår med mera. Men den trivs också bra med bara promenader och den normala stimulans som den får i ett vanligt familjeliv.

Hälsa:

Allmänt sett är dvärgschnauzern robust, frisk och stark med lång livslängd. Den kan drabbas av urinsten (drygt 5%). Ögonsjukdomar är ett litet problem i rasen.

Egenskaper/Mentalitet:

Dvärgschnauzern har en god balans mellan vaksamhet och lugn. Den har lätt till skall. Rasen har integritet och är läraktig, alert, nyfiken och uthållig. En stor hund i litet format som med god uppfostran blir en utmärkt följeslagare. Den tycker om att vara aktiv och gillar allsköns former av lek. Det är nästan omöjligt att trötta ut den, då den är mycket konditionsstark och livlig när den är ute, men i gengäld är den lugn inomhus.

Storlek och utseende:

Mankhöjd ca 30–35 cm, vikten är ca 5-8 kg och den är kraftigt byggd med stolt resning. Pälsen är sträv och den har buskiga ögonbryn, skägg och benhår. Huvudet har ett piggt och alert uttryck och med en skärpa i blicken som gör att den kan se lite barsk ut. Den finns i fyra färger: peppar/salt, svart, vit och svart/silver.

Pälsvård:

Dvärgschnauzern är en trimras som kräver sin tid. Den sträva pälsen ska trimmas för att kunna stöta ifrån sig smuts och väta. Detta bör ske minst 4 gånger per år och dessemellan ska den ullskrapas (helst varje vecka). Utställningshundar trimmas oftare. Det är inte en klippras. Trimning är inte smärtsamt för hunden utan det är död päls som plockas bort.

Övrigt:

Den fäller inte hår om pälsen sköts korrekt, dvs trimmas och ullskrapas.

Källa:

Denna text är framtagen av skk.se och i samarbete med rasklubben